Välkommen hem till mig

Fick en inbjudan till 20-års jubileum, alltså 20 år sedan jag gick utan 9:an. Helt sjukt egentligen och är jag verkligen sugen på att gå? Då var då och nu är nu, eller? Jag är inte samma person som gick ut 9:an, idag skiter jag fullständigt i vad folk har för åsikter om mig eller anpassar mig efter någon annans behag. Jag tror mig varit lite sådan under högstadietiden, omogen, osäker och lätt att få med fast man egentligen inte ville. 20 års erfarenhet har iaf gett mig något, jag är inte samma person, så är det bara. Lite nyfiken på andra är man ju, vad har hänt med den och den personen, vad blev det av dem eller vad blev det inte. Vad gör de, föll mina förutfattade meningar in eller gick de tvärtemot vad jag tror. De som växte upp i lilla Växja, blev de kvar, bor de där nu, i storstan är det någon som fortfarande har kontakt.

Jag skrev för ett tag sedan om rötterna jag saknat men det kanske inte direkt är 9.an, den klassen gick jag bara i under ca 3 år och lite till, kan inte finna den gemensamma nämnaren med någon av dem direkt. Jag har kontakt med F, underligt förresten, pratade med honom igår, sammanträffande?

Jag får ta en funderare och checka statusen lite, är nyfiken men dör inte direkt om jag skulle missa tillställningen

Nu är det fredag, sparar el och har tänt ljus i hela huset, brasan brinner och god mat (och dryck) är på gång, MYSFAKTOR HÖG

Trevlig helg !